Kognitiv beteendeterapi skapar medvetenhet om hur vi tolkar, reagerar och beter oss när vi hamnar i en viss situation, och hur vår egen tolkning har stor betydelse för hur det faktiskt blir. Vi utforskar tankar, beteenden och slutsatser, vad som gör att beteendet fortsätter och vidmakthålls. Samt hur man faktiskt kan ändra sina tolkningar, perspektiv och därmed reaktion i en situation. Läs mer om KBT.
Compassion Focused Therapies kallas på svenska ”Självmedkänsla”, och är en mindfulnessbaserad terapimetod som i första hand togs fram för människor med hög självkritik, skuld och skam. Det har också visat sig hjälpsamt för att utveckla en varm relation med sig själv, och i denna tillåtande värme lära känna och hantera sitt känsloliv. På sikt hjälper Compassion med att känna sig trygg med att ge och ta emot kontakt, omtanke och närhet från andra, i nära som ytliga relationer. Något om kan vara svårt om man kommer från en otrygg bakgrund, eller haft andra dåliga erfarenheter i relationer senare i livet. Starka känslor triggas i relationer, och våra känslor styr och ligger bakom en stor del av varför vi mår och gör som vi gör. Liksom i idrottare tränar mentalt och visuellt på att klara ett hinder, tränar man i CFT på att uppleva trygghet, gemenskap, värme, i vägledda meditationer. CFT fungerar som ett fint komplement till KBT och ACT. Läs mer om CFT.
Acceptance and Commitment Therapy är en metod som är hjälpsam då man fastnat i tankar och grubblerier, passivitet och missnöje. Får hjälp att hitta sina personliga värden i livet, och att röra sig ditåt. Läs mer om ACT.
Mindfulness är ett verktyg som används i flera terapiformer, på olika sätt. På svenska brukar man säga ”Medveten närvaro”. Att vara medveten i situationer som går väldigt snabbt, kan vara av värde för att få klarhet i vad som egentligen hände, och därmed kunna styra sina reaktioner. Mindfulness sänker också den allmäna stressnivån i kroppen, vilket gör att vi kan tänka klarare, lösa problem bättre, blir mindre sjuka och inte reagerar lika snabbt och reflexmässigt vid problematiska situationer. Läs mer om Mindfulness.
Klinisk Hypnos är en behandlingsmetod med flera användningsområden, som jag framför använder för att bättre kunna behandla tidigare trauma, kraftiga känslomässiga reaktioner sk ”triggers”, anknytningsproblem och somatisering, alltså kroppsliga smärtor oklart kopplade till psykiskt mående. Klinisk Hypnos har länge använts som smärtlindring vid tex tandläkaringrepp, vid kronisk smärta och i terapiarbete. Det är en beforskad metod vid IBS, kroppsliga smärtor och personlighetsförändring till följd av trauma.
I det hypnotiska halvvakna tillståndet befinner du dig någonstans mellan vakenhet och sömn, så kallat transtillstånd. En vanlig dag befinner vi oss flera gånger i detta tillstånd, till exempel strax innan man somnar, eller sitter och drömmer på en buss. I transtillståndet är hjärnan mera mottaglig för intryck och påverkan, och kan samtidigt få access till delar av hjärnan och minnen som vi i vardagslivet stoppat undan. Dessa minnen ligger dock omedvetet ligger strax under ytan och påverkar reaktioner, val, sinestillstånd och beteende. Gamla upplevelser med svåra känslor som vi inte riktigt minns, men som haft stor betydelse och ändrat vår inställning till oss själva och omvärlden, kan med vägledning i ett tryggt och halvvaket tillstånd med stöd av din terapeut få upplevas och utforskas igen, den här gången med beskydd, tröst och andra perspektiv. På så sätt kan smärtsamma skeenden uppfattas och förstås i ett nytt ljus med djupare förståelse, för att läkas och kunna skriva om din historia. Exempelvis är en vanlig reaktion på dominant hänsynslöst beteende från omgivningen, att i självreglerande syfte bli undergiven med låg självbild och långvarig skam-problematik, depression och ångest. Alltför smärtsamma upplevelser kan ge upphov till försvarsreaktioner såsom känslomässig avstängning, dissociation, självvald isolering och utanförskap eller aggressivitet, grandiositet och dominans riktad åt annat håll, allt för att slippa känna svåra känslor. I hypnos får du hjälp att gå under dessa försvar, och se vad det egentligen handlar om. Det ger upphov till en djup läkning. Efter att vi arbetat med djupt liggande rädslor och upplevelser, är det lättare att gå vidare med sedvanlig KBT-terapi och förändringar vid t.ex. social fobi. Ibland sker positiva förändringar av sig själv, efter att djupt liggande minnen av hot och underkastelse blivit sedda och bekräftade. Jag har valt att arbeta med Klinisk Hypnos när klienten så önskar, då det är en snabb, effektiv och tillfredsställande metod som går direkt till själva kärnan till problem som kan ta åratal eller är omöjliga med sedvanlig terapi att nå och förstå. För klienten blir det ett sätt att på djupet lära känna sig själv, sina reaktionsmönster, få förståelse och självmedkänsla, och upprättelse. Klinisk hypnos är en kraftfull metod, som enbart ska användas med en legitimerad terapeut. All hypnos är självhypnos, det är viktigt att som klient få utforska själv och inte blir styrd av yttre person. Minnen och bilder som kommer fram under klinisk hypnos ska ses som subjektiva och symboliska, och ska ej användas i andra syften än att förstå sig själv. Länk till Svensk Förening för Klinisk Hypnos.
Collaborative Problem Solving är en etablerad samtals- och inlyssningsmetod för att lära sig färdigheter i att samarbeta och lösa vardagsproblem tillsammans. Mkt effektivt vid konflikter och bråk, tex i familjeliv, arbetsliv och skola. Utgår ifrån att alla ska få komma till tals och höras, och att alla gör efter sin förmåga. Förbättrar kommunikationen och relationerna i familjen och par-relationer. Läs mer om CPS.
Lågaffektivt Bemötande, betyder att anpassa krav utifrån vars och ens förmåga. Vetskapen om att känslor smittar, och betydelsen av att själv kunna kontrollera sina känslor för att inte späda på en orolig situation. Mer om LAB.
Bildterapi Bilder, musik och annan konst, har förmågan att beskriva ett sinnestillstånd eller en situation djupare än ord kan nå. För att kunna beskriva saker som det ännu inte finns ord för, kan bilder vara en hjälp på vägen. Läs mer om Bildterapi.
Neuropsykiatrisk utredning kan ibland behövas, men utförs i nuläget inte på mottagningen. En del av symptomen på ångest, depression och trauman överlappar med neuropsykiatriska symptom på ADHD och autismspektrumstörningar, tex koncentrationssvårigheter, svårt att komma igång och aktivera sig, social isolering och rigidt tänkande. För att få ADHD och autism-diagnos ska dock svårigheterna förekommit sedan tidig barndom. Det är inte heller svart-vitt ADHD eller inte, utan alla människor befinner sig utefter en glidande skala. Ibland blir neuropsykiatriska drag ett problem först efter högre krav och stress av livsomständigheter, och vid starka neuropsykiatriska drag kan det vara svårare att klara av förändringar och hög stress. Det kan alltså vara svårt att veta vad som är vad, och även personer med neuropsykiatriska svårigheter mår bättre av att läka trauman, träna på kommunikationsfärdigheter, röra sin kropp och ha en lugn trygg och stöttande omgivning. Vid ”ren” ADHD är det viktigt att få testa läkemedel, och vid rena autistiska drag är en anpassning av miljön det som har bäst effekt.
