Terapimetoder (blogg)

Bildterapi

Det kan vara lättare att fånga en känsla, beskriva hur man mår, med en bild än i ord. Vissa människor tänker lättare i bilder, än med ord. Barn kan ha lättare att visa hur de tänker och känner med en bild, än med ord. Känslan finns ofta där, långt innan man kunnat sätta ord på den. Bilder, musik och annan konst, har förmågan att beskriva ett sinnestillstånd eller en situation, djupare än ord kan nå.

Därför använder jag mig gärna av bilder som ett komplement till övrig terapi. Bilderna vi använder kommer från kortspelet Dixit. Här är några exempel:

img_1009 img_1013  img_1011 img_1010

Tillbaka

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt Bemötande, LAB, är ett förhållningssätt till barn och framför allt känslostarka barn, som utvecklats av psykologen Bo Heljskov. Heljskov utgår ifrån att barn som kan uppföra sig väl gör det, och att barn gör det mest begripliga i varje situation. Den som har makt att kunna påverka situationen är vi vuxna, och han uppmanar oss att ta det ansvaret genom att runt se över vad vi erbjuder för miljö, och inte ställa högre krav på barnet än vad det klarar av. Mutor, hot och krav kommer inte att fungera i längden. Barn lär sig på att lyckas, men inte på att misslyckas.

En annan utgångspunkt är medvetenheten att känslor smittar, och att vi kan smitta och röra upp varandra med arga och sura – eller ledsna – känslor. För att bryta den cirkeln behöver man lära sig behålla lugn och självkontroll även i hetsiga situationer. Att behålla och sprida sitt lugn, kan lugna ned en stressad och upprörd person. Försök fortsätta vara arg på någon som sitter lugnt och lyssnar.

Tillbaka

Mindfulness

Medveten närvaro kan vara bra i situationer där känslor tar överhanden, och det går väldigt snabbt, tex i ett familjegräl eller om man blir påmind om något man är rädd för. Ofta går det så fort att man i stunden inte riktigt är medveten vad som hände egentligen. Vid tex depression och ångest är det också viktigt att medvetet kunna styra om uppmärksamhet och tankar på något annat än vad man brukar göra, och på så sätt hamna i en annan sinnesstämning. Vanliga Mindfulness-övningar är ett sätt att träna på detta i ett lugnt sammanhang – för att kunna ta till färdigheten om tex besvärliga tankar och känslor slår till. Vid ihållande hög stress och oro är Mindfulness ett sätt att lugna ned kroppen, och hamna i ett mera avslappnat läge. Idag finns mängder med vetenskapliga studier som slagit fast effekten av Mindfulness och meditation som ett effektivt verktyg mot tex ångest och återfallsrisk i depression. Man vet idag att hjärnan är plastisk, alltså kan bygga om och bygga till nervbanor och hjärnceller utefter att vi lär oss nya saker och använder hjärnan på ett annat sätt än tidigare. Men det är svårt att ändra gamla vanor – då behöver vi medvetenheten, för att hålla oss tillbaka på det nya spåret.

Tillbaka

Collaborative Problem Solving

Collaborative Problem Solving, CPS, som nu bytt namn till Collaborative Proactive Solutions, är en effektiv metod för att lära sig samarbeta och lösa vardagsproblem tillsammans. Utgår ifrån att alla ska få komma till tals och höras, och att alla gör efter sin förmåga.

Vid bråk och konflikter hemma, är det ofta samma situationer som blir problematiska, om och om igen. Med CPS lär man sig att vara proaktiv – alltså att kunna förutsäga vilka situationer som tenderar att blir svåra, och vilka personliga svårigheter som kan ligga bakom.

Problem uppstår när den vuxne har förväntningar på barnet, som barnet inte infriar. Då blir de bristande förmågorna och olösta problemet, tydliga. Ross Greene beskriver tre olika handlingsplaner när förväntningar inte infrias, och dessa kallas Plan A, Plan B och Plan C.

Plan A innebär att den vuxne försöker driva igenom sina förväntningar på vad barnet ska göra, utan att ta hänsyn till barnets perspektiv eller förmåga till varför han inte infriar förväntningarna. Detta förhållningssätt löser inte problemet på lång sikt, och kan dessutom skapa nya problem.

Plan C innebär att den vuxne helt och hållet släpper förväntan på vad barnet ska göra (åtminstone tillfälligt) när barnet inte gör som det förväntas av honom. Plan C löser heller inte det grundläggande problemet, men kanske kan inte alla problem lösas på en gång, och det kan öka välbefinnandet för barnet att ta bort en del krav. Varken plan A eller Plan C är dock i fokus vid CPS.

Plan B innebär att den vuxne tar reda på vad som är viktigt för barnet, vad som är barnets angelägenhet i situationen där beteendet sker. Barnet får också hjälp att förstå vad som är viktigt för den vuxne. Den vuxne har förväntningar på barnet, som är relaistiska utgående från dennes kognitiva perspektiv. I plan B samarbetar den vuxne och barnet för att hitta lösningar på problemet som tar hänsyn till bådas perspektiv och som fungerar för dem båda, och som förebygger att man hamnar i svårigheter igen.

Tillbaka

Acceptance and Commitment Therapy

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, utvecklades under 80-talet som en mindfulnessbaserad utveckling av KBT, av psykologerna Steven Hayes, Kirk Strosahl och Kelly Wilson.

Tar fasta på att vi människor ofta har fastnat i ett sätt att tänka, och har svårt att se andra möjligheter. Detta blir ett problem, om man lidit länge av tex depression eller ångesttillstånd. I ACT får man lära sig att se sina tankar lite utifrån, och att man kanske har andra värden som är viktiga för en i livet. Vilka dessa värden är, får man hjälp att upptäcka under terapins gång. Commitment, står för den personliga beslutsamheten, att hjälpa sig själv röra sig i den riktning man innerst inne vill, trots att förändring kan vara jobbigt.

Tillbaka

Compassion Focused Therapies

CFT, Compassion Focused Therapies, är en terapimatod som visat sig verksam för flera olika tillstånd såsom depression, ångest, ätstörningar, känslomässig instabilitet, anknytningsproblematik, och efter trauma i kombination med annan traumabehandling, där den gemensamma faktorn är en kvarvarande stark känsla av skuld, skam, nedvärdering av sig själv, underordnat beteende, dålig självkänsla och hård självkritik.

Känslor som triggas i nära relationer kan skapa relationsproblem, utmattning, ångest och oro, låg självkänsla, självkritik och skuldkänslor, ilska och aggression, hög stress och utmattning, depression. Då känslomässiga problem ofta ligger bakom olika typer av beroendetillstånd (mat, relationer, sex, spel, substanser) kan det hjälpa att arbeta med de känslor som ligger bakom beroendet. Compassion handlar om att förstå sig själv och sin omgivning på ett annat sätt, vilka strategier men haft för att få vara nära. Compassion har sin grund i anknytningsteori, och den självbild och relation till sig själv som tidigare nära relationer ger upphov till. Förståelse för detta, ger möjlighet att skapa en öppen och förlåtande hållning mot sig själv och för varandra. Alla har en historia, och ett arv, och alla har hamnat i situationer man kanske ångrar, men med förståelse, värme och medvetenhet kan vi skapa nya mönster.

Tillbaka

Kognitiv Beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi, KBT, skapar medvetenhet om vad som händer i oss när vi hamnar i en viss situation. Vi utforskar tankar, beteenden och tolkningar, och vad som gör att beteendet fortsätter och vidmakthålls.

Vår egen tolkning har stor betydelse för hur det faktiskt blir. Vi utforskar tankar, beteenden och tolkningar, och vad som gör att beteendet fortsätter och vidmakthålls.

I terapin tittar vi på situationer, hur vi brukar lösa dem, och dess konsekvenser på kort sikt och lång sikt.

Vi går igenom föreställningar och automatiska tankar, som kan styra vårt sätt att tänka, och som vi en gång lärt oss. Dessa livsregler kanske inte är aktuella idag, eller särskilt hjälpsamma för oss. Tillsammans med terapeuten, går man igenom och ifrågasätter sina automatiska tankar och antaganden om saker och ting, sig själv och omvärlden.

Tillbaka